O precyzji pojęć przekładoznawczych
DOI:
https://doi.org/10.12797/MOaP.29.2023.59.01Keywords:
terminology, translation, equivalence, adequacy, invariant of translationAbstract
ON THE PRECISION OF TRANSLATIONAL TERMS
One of the current negative phenomena of translation studies (not only in our country) is the disorder of the conceptual apparatus. Significant differences in the use of terminology are the reason for insufficient precision of speech. Regardless of the reasons for this state of affairs, it is worth looking at the most annoying cases of this type and trying to organize the special terms. The paper contains such attempts in relation to Polish terms: ‘przekład’ vs. ‘tłumaczenie’ (both Eng. ‘translation’), ‘ekwiwalencja’ vs. ‘adekwatność’ (‘equivalence’ vs. ‘adequacy‘), equivalent vs. translat, realities vs. names of realities, invariant of translation.
Downloads
References
Alekseeva, I.S. (2004), Vvedenie v perevodovedenie, Akademija, Sankt-Peterburg.
Dąmbska-Prokop, U. (2000), „Adekwatność przekładu”, [w:] Urszula Dąmbska-Prokop, red. Mała encyklopedia przekładoznawstwa, Wydawnictwo Wyższej Szkoły Języków Obcych i Ekonomii „Educator”, Częstochowa.
Fedorov, A.V. (1968), Osnovy obščej teorii perevoda, Vysšaja škola, Moskva.
Kade, O. (1968), „Zufall und Gesetzmäßigkeit in der Übersetzung”, Beihefte zur Zeitschrift „Fremdsprachen”, Leipzig.
Koller, W. (1992), Einführung in die Übersetzungswissenschaft, 4. Aufl., Quelle/Meyer, Heidelberg–Wiesbaden.
Komissarov, V.N. (1980), Lingvistika perevoda, LKI, Moskva.
Komissarov, V.N. (2007), Sovremennoe perevodovedenie, R. Valent, Moskva.
Kutz, W. (1978), Zur translatorischen Auflösung der Nulläquivalenz russischsprachiger Realienlexeme im Deutschen, Leipzig.
Lewicki, R. (2017), Zagadnienia lingwistyki przekładu, Wydawnictwo Uniwersytetu Marii Curie-Skłodowskiej, Lublin.
Lukszyn, J. (red.) (1993), Tezaurus terminologii translatorycznej, PWN, Warszawa.
Min’jar-Beloručev, R.K. (1980), Obščaja teorija perevoda i ustnyj perevod, Voenizdat, Moskva.
Min’jar-Beloručev, R.K. (1996), Teorija i metody perevoda, Moskovskij licej, Moskva.
Nord, Ch. (1997), Translating as a Purposeful Activity: Functionalist Approaches Explained, St. Jerome, Manchester, https://doi.org/10.4324/9781351189354. DOI: https://doi.org/10.4324/9781351189354
Popovič, A. (1975), Teória umeleckého prekladu. Aspekty textu a literarnej metakomunikacie, Tatran, Bratislava.
Rarenko, M. (2010), „Adekvatnost’ perevoda”, [w:] M. Rarenko, red. Osnovnye ponjatija perevodovedenija. Otečestvennyj opyt, INION RAN, Moskva.
Recker, Ja.I. (2010), Teorija perevoda i perevodčeskaja praktika, R. Valent, Moskva.
Schuberth-Kreutzer, S. (2007), Die Wiedergabe mexikanischer Realienbezeichnungen am Beispiel von Mariano Azuelos Roman „Los de abajo”, Ruprecht-Karl-Universität, Heidelberg.
Švejcer, A. (1973), Teorija perevoda: status, problemy, aspekty, Nauka, Moskva, https://doi.org/10.1075/babel.36.4.20sal. DOI: https://doi.org/10.1075/babel.36.4.20sal
Kenny, D. (2009), „Equivalence”, [w:] Mona Baker, Gabriela Saldanha, red. Routledge Encyclopedia of Translation Studies, 2nd edition, Routledge, London–New York.
Tomaszkiewicz, T. (tłum. i adapt.) (2006), Terminologia tłumaczenia, Wydawnictwo Naukowe UAM, Poznań.
Zaryc’kyj, M.S. (2004), Pereklad: stvorennja ta redaguvannja, Parlaments’ke vydavnyctvo, Kyjiv.
Downloads
Published
Issue
Section
License

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License.